Kielet

2. Trakasserier och mobbning

Beräknad arbetstid för genomgång av materialet
Beräknad tid för reflektionsfrågor

53:39
80:00


Fyra förhållningssätt till våld

I den här videon presenterar pedagogie doktor Sari Manninen tre olika sätt som pojkar förhåller sig till våld på.

 

Reflektionsfrågor:

  • Känner du igen dessa pojktyper i din klass? Om ja, hur tar detta sig uttryck i vardagen? Om nej, vilka mönster finns det i din klass?
  • Vad tänker du om flickors förhållningssätt till våld? Är fokus annorlunda, och i så fall hur?

 

Filmens längd i minuter 04:28

Sexuella trakasserier

För att kunna arbeta med olika typer av kränkningar är det viktigt att både lärare, föräldrar och elever har kunskap om hur kränkningarna kan ta sig uttryck i en skolmiljö. Följande text är skriven av Malin Gustavsson och är en introduktion till Folkhälsans material om sexuella trakasserier. Texten ger en grundförståelse för begrepp och målsättningar i arbetet och videona fungerar som diskussionsutgångspunkt med eleverna.

 

Gustavsson, Malin. (2012, s. 2—7).
...Så ingen blir ensam. Sexuella trakasserier och könsmobbning (PDF)
samt tillhörande filmerna Våga berätta och Du kan hjälpa. Folkhälsan.

 

Reflektionsfrågor:

  • Kände du till lagen och dess innehåll sedan tidigare?
  • Hur kunde kunskap om gränser tas upp till diskussion i lärarkollegiet?

 

Beräknad lästid i minuter 12:00

Det sexualiserade våldet kan vara en del av mobbning

Den här videon visar hur de sexualiserade skällsorden kan vara en del av mobbningen samtidigt som de också kan vara en normaliserad del av maskulinitetsbyggandet. Flickor utsätts i högre grad för det sexualiserade våldet, men också för övergrepp. Kunskapshöjning för alla parter – elever, föräldrar och skolpersonal — är en viktig del i det jämställdhetsfrämjande arbetet.

 

Reflektionsfrågor:

  • Varför är det problematiskt att använda "bög" och "homo" som skällsord?
  • Finns det en gemensam linje hos personalen för hur man ska ta tag i skällsorden och det sexualiserade våldet i skolan? Om ni har en gemensam linje, vilka är styrkorna och utmaningarna med den? Om det inte finns en gemensam linje, vad skulle vara viktigt att lyfta fram i det våldsförebyggande arbetet?

 

Filmens längd i minuter 05:11

Ett normkritiskt förhållningssätt i skolan

Ett normkritiskt förhållningssätt handlar om att känna igen och förstå maktstrukturer; om att sätta normen, snarare än den som avviker, i fokus för att komma åt begränsande och uteslutande normer. I den här texten används begreppet ”anti-oppressive pedagogy”, som i en nordisk kontext översatts till ”normkritisk pedagogik, förhållningssätt eller perspektiv”. Det normkritiska förhållningssättet växer sig allt starkare i det jämställdhets- och jämlikhetsfrämjande metodmaterialet som produceras i Norden. Normkritik är en reaktion på den så kallade toleranspedagogiken som använts för att skapa acceptans i samhället och som redan berördes i Setas material i det första kapitlet.

Forskaren Elizabeth J. Meyer ger en beskrivande bild av vad ett normkritiskt förhållningssätt betyder och ger exempel ur en amerikansk skolkontext med fokus på sexuella trakasserier.

 

Meyer, Elizabeth J. (2008, s. 33—48).
A Feminist Reframing of Bullying and Harassment: Transforming Schools through Critical Pedagogy (PDF, på engelska).
McGill Journal of Education. 43(1).

 

Reflektionsfrågor:

  • På vilket sätt förändras själva undervisningen med ett normkritiskt förhållningssätt och vad skulle det konkret betyda för din undervisning?
  • Vilka teman skulle vara viktiga för en ”kritisk utbildare” eller för en rektor?

 

Beräknad lästid i minuter 32:00

 

ruotsi
Chapter: 
ylös
352 users have voted.
Ylös ↑