Kielet

3. Jag, ojämställd?

Beräknad arbetstid för genomgång av materialet
Beräknad tid för reflektionsfrågor

37:30
40:00


Jämställdhetsprocessen

I den här videon lyfts det fram hur främjande av jämställdhet kan ses både i en professionell och i en personlig process. I arbetet blir kollegerna viktiga samtidigt som de också kan vara en källa till utmaningar. Reflektioner och iakttagelser om hur eleverna påverkas av könsnormerna kan stöda förändringsprocessen och skapa insikter om hur man kommer bort från föreställningar om kön och ser människan. Allt förändringsarbete innehåller ett motstånd, vars grund behöver förstås för att kunna bemötas på ett konstruktivt sätt.

 

Reflektionsfrågor:

  • Varför är det jämställdhetsfrämjande arbetet snarare en process än något som man bestämmer sig för och förverkligar följande dag?
  • Hur kan man bemöta motståndet som nämns i videon?

 

Filmens längd i minuter 09:30

Retorik som försvårar det jämställdhetsfrämjande arbetet

Att arbeta med jämställdhet som en del av det pedagogiska arbetet kan kännas främmande av många olika orsaker. En viktig orsak är frånvaron av ett genomgående jämställdhetsperspektiv i lärarutbildningen, vilket innebär att verktyg och metoder saknas hos största delen av lärarkåren. Det innebär att ojämställdhetsproblematiken kan vara bekant och direkt synlig i vardagen, som påvisats genom resultaten från PISA-undersökningen, Hälsa i skola-undersökningen och KIVA-skola, som visar att flickor och pojkar får olika resultat och bemöts olika både av lärare och av andra elever.. Lärarens uppdrag är att främja jämställdhet i skolan, oberoende av vilket ämne man representerar, men tyvärr brukar det visa sig att vissa lärare anser att jämställdhet inte är relevant för ens ämne eller ens för en själv som pedagog. Därför är självkritik och granskning av ens egen pedagogik en av nycklarna till förändring.

Pedagogie professor Elina Lahelma har gjort upp olika argument som underminerar arbetet med jämställdhet inom skolan, som argument som att skolan är könsneutral och att flickor och pojkar borde beaktas olika samt diskussionen om manliga lärare.

 

Lahelma, Elina.  (2011, s. 263—276).
Gender Awareness in Finnish Teacher Education: an Impossible Mission? (PDF).
Education Inquiry Vol.2, No.2.

 

Reflektionsfrågor:

  • Vilken av denna argumentationsretorik (könsneutralitet, olika behov eller manliga lärare) hittas i din skola och hur ser de ut?
  • Hur kunde man bemöta ovannämnda retorik?

 

Beräknad lästid i minuter 28:00

 

ruotsi
Chapter: 
ylös
311 users have voted.
Ylös ↑